Bra soundtrack till kvällens trista plugg.

När något går på semester innan resten.

Ingen text vill fastna på skärmen
inga tankar vill bli tänkta.
Att skjuta upp saker är som känt sällan en bra idé.
Kan inte navigera bland dimmiga tankevågor,
funderingarna är sega och tröga i rörelserna.
Ingen styrsel ingen struktur.
Mina skrivkramper är dagdjur
så det är bara att fortsätta vänta på
att himlen ska bli lite mörkare
så analysförmågor
och formuleringar
ska våga sig fram
och ge sig till känna.

Tur att andra saker är bättre då.
Tur att fem pojkar spelade som gudar igår
och fick mig att dansa till spårvagnen i morse
till minnesmelodierna i huvudet!
Tur att om inte väldigt länge nu så får jag bara vara!
Och tur att lika snart får jag sätta mig på ett tåg
och resa till fina vänner!

Nyheter.

Det okända jag bär runt på
är inte nåt
som alltid finns i tanken.
Ibland kan det tyckas anas
i en fot eller ett finger
men utan bestämdhet
eller beständig form.

Skuggor utan kontur
kan vara de otäckaste.
Men nyss, så nyss, ett par ord
som betvingade skuggorna
om så alla fall i nuet.
Från en vit rock solgula ord
med smak av flädersaft
och med skira bandkanter av ljus.

Så det okända fortsätter vara konturlöst
men inte längre lika otäckt
och förhoppningvis aldrig med beständig form.
Mer kan man inte få.

Hämtat här där det också finns mer!

Soundtrack till en solig lite snörvlig dag.

Monica Zetterlund och Bill Evans Trio "Debby's Waltz" med otroligt fin svensk text av Beppe Wolgers.

Söndag.

Sjuk. Självömkande. Sänglokaliserad.
Stort sett långt efter i pluggandet.
Skeptisk till den egna rösten på band.
Stolt över att jag nu har lyssnat igenom eländet.

Elegans från (ung) vänster.

Så här ska det göras. Här är upptakten till inlägget, som handlar om en tv-debatt i veckan där Ung Vänsters Ida Gabrielsson sopar banan med muf:aren Niklas Wykman angående orsakerna till det faktum att kvinnor fdag fortfarande tjänar mindre än män. Wykman svamlar om det kvinnliga självförtroendet, moderat-inititerade folkrörelser (den tankefiguren är väl f.ö. något nytt ,om man inte räknar individualism och konsumism som folkrörelser då) och andra fullständiga absurditeter. Trams naturligtvis. Gabrielssons knorr är ljuvlig.