Idag.

Efter en lång lång flyttperiod (att få ihop två bohag som ska bli ett i en ny lägenhet, som behöver målas först, är helt enkelt sjukt arbetsamt) börjar det bli klart hemma. Efter färg, möblering och oändligt plock och sortering börjar vi båda lyfta och vidga blicken även till utanför husväggarna. Igår firades födelsedagen med morgonuppvaktning och god middag på Bazaar på Kyrkogatan. Fina vinglas och Ane Bruns nya fick jag, plus Susan Faludis Den amerikanska mardrömmen att sätta feministtänderna i!

Två veckors arbetsplatsförlagd utbildning och auskultering (flott fras det där) i Kungälv är snart slut och vad roligt det har varit att se något nytt! Att till exempel delta i ungdomsverksamhet, rigga bokutställningar, prata inköpsstrategier och se informationsutbildning för skolelever har gett fördjupad insyn i folkbiblioteksverksamheten. Och entusiasmen för jobbet bara växer!

Sommar jobbsansökningarna har skickats ut och fingers crossed så ger det något. Om inte annat så har resan i alla fall påbörjats. Tackar gud för mitt biblioteksassistentjobb. Vad man lär sig varje dag! Idag är det dags för ett första pass på Pedagogen. Roligt med ett nytt bibliotek!

Och visst har man tydligen inte heller valt så fel väg som alla olyckskorpar kraxat.

Presentationen från Parma!

PP Bobcatsss 2010

View more presentations from Amanda Glimstedt.

PowerPoint och varm choklad.

Sitter med min powerpoint till konferensen i Parma om ett par veckor. Inte helt lätt är det. Det är ju sällan angenämt att gå tillbaka till en gammal text och lite skamset upptäcka att den hade ett eller två vetenskapligt maskhål i sig och lider kanske av en eller annan stilistisk skavank.

Men fyra dagar i Italien ska bli fint det. Och kul att träffa studenter från hela världen. Lite stressande är det ju att ge sig av andra veckan på den nya kursen och missa en hel hög förmodligen välbehövliga föreläsningar om kvantitativ metod. Men pasta och intressanta föredrag om bibliotek och digitala klyftor först, "Statistisk Verktygslåda"och obegripliga föreläsningar kan vänta ett tag.

Vem äger vad?

Ta en stund och lyssna på Lawrence Lessig från när han besökte Sverige.

Ungefär 25 min in i föredraget pratar han om den nya formen av kreativa "samtal" mellan människor via innehållsremixer. Dessa sprids via ny teknologi och har skapat den pågående revolution som innebär att medie- och kulturproduktion demokratiseras. Enligt Lessig hindras detta gräsrotsamhälle av de existerande copyrightlagarna, vars ursprungliga syfte endast var att bevara och skydda upphov inom vad Lessig kallar för "Read-Only"-kulturen. Lagen kan däremot inte på ett rimligt sätt möta de nya situationer som uppstår inom "Read & Write"-kulturen, dvs där konsumenten av innehållet även blir en skapare av nytt material.

Lessigs kärnbudskap är att den nuvarande lagstiftningen i effekt bara söker efter att begränsa människors kreativitet, men utan att lyckas på något meningsfullt sätt, eftersom själva dess idéinnehåll är alltför daterat. Att copyright-lagarna inte är i fas med den teknologiska utvecklingen gör, som Lessig visar, bara den kreativitet som idag är ett vidspritt och högst reellt faktum inom den unga generationen till något kriminellt. Detta är naturligtvis inte bara orimlig utan dessutom ohållbart i längden.

Ca. 45 min in diskuterar han vilka rimliga ramar som borde gälla för vad copyright-lagarna ska täcka in. Sunt förnuft är ledordet och resultatet kan generera en högst önskvärd ökad berikning både inom den ekonomiska, sociala och kulturella samhällssfären.

Och vi slipper att göra en hel generation till copyright-terrorister.

Föredraget är en timme, men frågestunden och intervjun är kortare.

BOBCATSSS 2010

De trevliga människorna som ordnar den internationella bibliotekskonferensen BOBCATSSS har sagt "tack och ja tack" till mitt paper på omfånget av och olika ideologiska innehåll i arbeten mot digitala klyftor på svenska folkbibliotek!.

Så i januari åker jag till Parma för att prata och visa powerpoint i 20 min och får i utbyte hänga runt i tre hela dagar och träffa en massa människor som tycker till just kring biblioteken som brobyggare över digitala klyftor. Gör vi allt vi kan? Gör vi det alls på rätt sätt?

En så bra dag det blev!

Mot imorgon.

Jag stressar.
I många led och längs med flera tidslinjer. Nu, här, sen, avsevärt längre bort. Och tyvärr över saker som egentligen är fyllda med lust. Men den lusten pyser någonstans ur när sakerna ska passas in i en verklighet som kräver val, strategier, linjer.

En kandidatuppsats kräver alltid ett ämne. Ett yrkesliv måste alltid inledas med ett första jobb. Dessa två fenomen går just nu ihop i mitt huvud. När varma impulser slår emot kalla verklighetsfaktorer uppstår förvirring. Ett förhatligt ord: spjutspets. Ett än värre: profilering.

Men tills beslut måste tas skriver jag små intressanta tentor om digitala bibliotek och håller mig inne för att inte bli blöt.

När inget särskilt sker.

Klockan är mycket och jag borde sova. Eller skriva strålande saker om kvalitativa saker för att någon annan vill det. Men jag tittar lite på mina tår bortom skärmen och lyssnar på Tom Waits och känner viss förnöjdsamhet över att så är fallet.

Har idag varit bland bokhylllor, lånekort och referensdiskar igen. Och trivs som fisken i vattnet. Lycka att vilja bli det man ska bli!

Sedan, innan Spotify tystnar
en lyssning till på Nina och visorna.