Margaret Cavedish 1623-73

Margaret Cavendish, valde ett liv och ett jag som bröt mot alla normer.
Istället för pianospel och kastruller valde hon pennan och tanken.
Istället för kvinnorollen valde hon den av filosof och författare.
Istället för undergivenhet och försynthet; oförtäckta ambitioner och explicit excentrism.

"I fear my ambition inclines to vainglory (...). Yet 'tis neither for beauty, wit, titles, wealth or power, except as they are steps to raise me to Fame's Tower, which is to live by remembrance in after ages."

Cavendish kom att bli den första kvinna i England som skrev med avsikt att bli publicerad. Hon skrev poesi, dramatik, skönlitteratur, politiska orationer, biografier och vetenskapliga och filosofiska traktat. Hennes bibliografi med 22 utgivna verk gör henne unik inte bara i sin egen tid, utan i över 100 år efter hennes död.

Som teatral och ärelysten kvinna passade hon illa in i 1600-talets värld. Fysisk och mental exil och alienation kom att definiera hennes liv och verklighet. Inte heller eftertiden fann en plats för henne. Som självmedveten och icke-självcencurerande kvinna har hon passat illa in i litteratur- och filosofihistorien.

Jag väljer att tolka Cavendish som filosof, pedagog och i någon form feminist. Men även som en närmast sjukligt blyg skribent som skapar ett högst medvetet författarjag. Detta författarjag innebär ett skydd från den omvärld hon kände sig så alienerad från. Men samtidigt skapar det ett, om än begränsat, handlingutrymme i en offentlig värld där män hade ensamrätt på tänkande och handlande.

A World in an Eare-Ring

An Eare-ring round may well a Zodiacke bee,

Wherein a Sun goeth round, and we not see.

And Planets seven about that Sun may move,

And Hee stand still, as some wise men would prove,

And fixed Stars, like twinkling diamonds, plac'd

About this Eare-ring, which a World is vast.

That same which doth the Eare-ring hold, the hole,

Is that, which we do call the Pole.

There nipping Frosts may be, and Winter cold,

Yet never on the Ladies Eare take hold.

There Meadowes bee, and Pastures fresh, and greene,

And Cattell feed, and yet be never seene:

And Gardens fresh, and Birds which sweetly sing,

Although we heare them not in an Eare-ring.

There Night, and Day, and Heat, and Cold, and so

May Life, and Death, and Young, and Old, still grow.

Thus Youth may spring, and severall Ages dye,

From thence may pious Teares to Heaven run,

And yet the Eare not know which way they're gone.

There Markets bee, and things both bought, and sold,

Know not the price, nor how the Markets hold.

There Governours do rule, and Kings do Reigne,

And Battels fought, where many may be slaine.

There may be dancing all Night at a Ball,

And yet the Eare be not disturb'd at all.

There Rivals Duels fight, where some are slaine;

There Lovers mourne, yet heare them not complaine.

And Death may dig a Lovers Grave, thus were

A Lover dead, in a faire Ladies Eare.

But when the Ring is broke, the World is done,

Then Lovers they into Elysium run.

(Poems and Fancies 1653, förkortad)

fewewwwwwwwwwww

Detta som introduktion till Magaret Cavendish.

Hertiginna extraodinaire,

för nuvarande är bosatt i mitt huvud.

Det är denna unika kvinna som min uppsats

ska försöka fånga in.

Här rynkar Cavendish missnöjt på pannan.

"Inte Kvinna. Filosof! Författare!d

dd

Inte det enklaste av projekt.

Hertiginnan viker undan,

glider ur alla försök till förenklanden.

dd

Tänker inte vara ett enkelt byte

för en c-student.