Och i huvudet.

Själ ute själ inne.

På bordet tulpaner,
på kökshyllan finfin grön sockerskål och gräddsnipa
och i källaren ett nytt ljuvligt, hjuligt, 50-tals, 50-kronors bord.
Och solen utanför fönstret gör under i vinterblek själ.

Käraste finaste A kommer hit ikväll (bättre Alla Hjärtans Dags-dejt kan man helt enkelt inte få) och ska pysslas om med näring för en själ som blivit lite kanststött. Svamp- och fänkålsrisotto och kladdkaka kan vara rätta boten för sådana åkommor tror jag.

Short (men kanske inte så himla sweet?)

ff

När inget särskilt sker.

Klockan är mycket och jag borde sova. Eller skriva strålande saker om kvalitativa saker för att någon annan vill det. Men jag tittar lite på mina tår bortom skärmen och lyssnar på Tom Waits och känner viss förnöjdsamhet över att så är fallet.

Har idag varit bland bokhylllor, lånekort och referensdiskar igen. Och trivs som fisken i vattnet. Lycka att vilja bli det man ska bli!

Sedan, innan Spotify tystnar
en lyssning till på Nina och visorna.

Stora planer och deras potentiella svagheter.

Mången tusen tecken att skriva
mången tanke att skickra ihop.

De nästa veckorna återfinnes bloggerskan på varierande bibliotek i stan med näsan över en bok eller framför en skärm, full av beslutsamhet och målinriktning.

Bara jag kommer hemifrån nån jäkla gång.
g

Hade man läst till bibliotekarie i Oxford hade man fått plugga i sådana här krypin.

M.Craft - Dragonfly

Andra januari.

Jag har varit på ön ett par dar.
Nyåret smög sig på en liten grupp som snart inte var främlingar.
Och jag har spräckt jeansen på klippor
för att få se himmelshögt och vitt.
Fått så mycket.
Och tagit emot
utan att försöka ge mer än jag kan.
Underskönt.

Timo i änglavingar sjunger om att ha älskat.
Därute lyfter kråkorna över de frostiga höga taken och de små husen.
Och solskenet är så förbannat vackert krispigt flödande.
Jag gråter en skvätt
för det där som spritter och ilar i mig
måste hitta en väg
om jag inte ska sprängas och partiklarna rusa
rakt ut i den blåa himlen utanför rutan.