Det här är vad jag somnar till ikväll. Med ett leende på läpparna.

Vi tar en Jan Stenmark till tycker jag.

(Lånad från Aftonbladets kultursidor)

Hybris och vad det leder till.

Var tillbaka på yogan igår (eller ja, tekniskt sett BodyBalance, men i stort same shit). Har inte direkt varit en regelbunden besökare och det var ett tag sen sist. Men jag tog mig igenom en intensiv, plågsam, kul och avslappnande timme och gick därifrån fylld av energi. Var faktiskt rätt självbelåten över att att på olika sätt ha lyckats vrida mig själv ett antal vav runt min egen axel.

Idag går jag runt som ringaren i Notre Dame. Alla försök att räta på ryggen slutar i plågor. Aj aj aj. Alla aktiviteter sker sålunda i lätt framåtlutande ställning idag. Tackar mig själv för att jag inte har bytt ut de låga 40-tals köksbänkarna och för att det finns mat i kylen så jag slipper lämna lägenheten.

Blir mycket horisontalläge för att kurera mig innan trevlig middag med bonusfamiljen senare ikväll.

Dagens Jan

Sjuk.

Grönt Yoggi-te, apelsinjuice och fina moln-påslakan är vad som får mig genom dagarna. Tenta imorgon. Inte så lämpligt. Borde läsa om kontrollerat vokabulär, indexeringstermer och tesaurier. Men orkar mest bara ligga och titta på de tre skatorna som försöker jaga livet ur varandra på grannens tak.

Stackars mig. Stackars, stackars mig.

Om försäljningen av OMX.

Läs! Skulle ge min högra hand för den killens språk och analysförmåga. Så jäkla elegant han bygger sin text och sitt resonemnag. Så enkelt han får det att verka! Njuter, gnisslar lite tänder och återgår sen till att fortsätta läsningen av min oavslutade c-uppsats.

Snart blir det bio! "I'm not there ". Har en vag känsla av att jag inte kommer begripa hälften. Tur att jag har ett äkta Dylan-freak som sällskap!

Dagens låt. Jag vill le, låta tårarna rinna och känna tilräckligheten i vätan på kinden.

Idag är ingen dag.

Barnen på jobbet kallar det för spökvatten.
Ett par droppar mjölk i vattnet,
som fyller glaset med en tunn, blek vit slöja.
Idag var en spökvatten-dag.
Hela världen och hela mitt inre är överfyllda,
nedhållna, invirade i det bleka, tunna, vita.
Inget sätt att värja sig.
Så jag vill bara låta det ta över,
sitta i min fåtölj,
stirra ut.
Vara ledsen, icke-konstruktiv, inaktiv.
Känna mig omöjlig,
småaktig,
oresonlig,
sorgsen.

Le Ballon Rouge

Trailer för den franska filmen jag såg i fredags på filmfestivalen. Med en grymt bra Juliette Binouche (som jag aldrig har gillat innan - trevlig överraskning!) och regiserad av taiwanesiske regisören Hsiao-hsien Hou. Helt bedårande sång av Camille (Nouvelle Vougue) också!

Mat för gudar från Guds land.

Igår var jag för första gången på Silvis, en liten palestinsk restaurang på en tvärgata nära Järntorget. Gott gott gott!

Pajer med arabisk ost, filorullar, halloumi, avokadosallad, arabiskt bröd, kardemummakaffe, falafel, tsatziki, stark tomatsallad från gaza, fåroströra med peperoni.

Stor lycka kommer på många små fat!

Lätt som en fjäder.

Tenta är avklarad, Anna är här från Köpenhamn, jag hade en mycket trevlig kväll igår och ser fram emot en lika skoj ikväll idag.
Jag njuter av varje minut just nu!