Margaret Cavedish 1623-73

Margaret Cavendish, valde ett liv och ett jag som bröt mot alla normer.
Istället för pianospel och kastruller valde hon pennan och tanken.
Istället för kvinnorollen valde hon den av filosof och författare.
Istället för undergivenhet och försynthet; oförtäckta ambitioner och explicit excentrism.

"I fear my ambition inclines to vainglory (...). Yet 'tis neither for beauty, wit, titles, wealth or power, except as they are steps to raise me to Fame's Tower, which is to live by remembrance in after ages."

Cavendish kom att bli den första kvinna i England som skrev med avsikt att bli publicerad. Hon skrev poesi, dramatik, skönlitteratur, politiska orationer, biografier och vetenskapliga och filosofiska traktat. Hennes bibliografi med 22 utgivna verk gör henne unik inte bara i sin egen tid, utan i över 100 år efter hennes död.

Som teatral och ärelysten kvinna passade hon illa in i 1600-talets värld. Fysisk och mental exil och alienation kom att definiera hennes liv och verklighet. Inte heller eftertiden fann en plats för henne. Som självmedveten och icke-självcencurerande kvinna har hon passat illa in i litteratur- och filosofihistorien.

Jag väljer att tolka Cavendish som filosof, pedagog och i någon form feminist. Men även som en närmast sjukligt blyg skribent som skapar ett högst medvetet författarjag. Detta författarjag innebär ett skydd från den omvärld hon kände sig så alienerad från. Men samtidigt skapar det ett, om än begränsat, handlingutrymme i en offentlig värld där män hade ensamrätt på tänkande och handlande.